ni sårar mig

Anonym
vad är det för fel på dig! ärligt när jag sog din header spyde jag fan ta dig jävla ekel jag spyr ta bort din blogg inan jag annmäller den !

Svar: felet på mig är att jag är sjuk. Även om jag inte vill erkänna det för mig själv vet jag det innerst inne. Och det känns hemskt att du hotar att anmälla min blogg. Jag har aldrig sakt att det jag gör är bra, jag berättar bara i min blogg om mitt liv, mitt helvete. Visst ibörjan var den tänkt som en viktminskningsblogg men nej, inte nu längre. Det har gått för långt, och bloggen är det ända jag har kvar. jag bråkar med min familj, mina vänner snackar skit och boyfriend har varit otrogen två gånger. tar jag bort bloggen kommer jag försvinna med den.

Anonym
vad fan är fel åpå dig du får ju bara anndra att hammna i samma situatinon som du själv så jävla dåligt av dig!!!!


Svar: Som sagt, min syn på mat är inte derekt varken normal eller sund. Men jag ser det från mitt perspektiv, och även om jag vill kan jag inte ändra på det. Jag vill verkligen inte att någon ska hamna i min situation, för jag hatar verkligen det liv jag lever, och önska inte ens människan jag hatar mest av allt dehär. Förhoppningsvis inser dem som läser min blogg att dehär livet inte är nåt för dom! det hoppas jag verkligen.



Anonym
asså OMG! du är ju fan dum i huvudet, orka att du skriver va du äter, bara för att du tror att du kommer få status, så jävla äkligt.. de e inte direkt coolt att äta så lite? :s you are disgusting.. ÄCKEL!


Svar: du behöver inte påminna mig om hur äcklig jag är, för det är det första jag tänker på när jag vaknar och det är den tanken jag somnar gråtandes till varje kväll. Och vadå för status? Det finns ingen som kan ge mig status, efter som att ingen i min omgivning vet om att något är fel. Och tro mig, det är inte coolt någonstans att spy tills det kommer blod, eller att inte kunna sitta på en stol för att det gör för ont i rumpan.

Varje dag får jag sånahär kommentarer, och varje gång känns det som om någon hugger mig i magen med en kniv. igen och igen. Vad har jag gjort er? Varför känner ni ett sånt stort behov av att tala om för mig att  jag är äcklig, jag vet redan om det. och jag som precis hade bestämt mig för att dricka en kopp te och äta en halv portion gröt. Fortfarande possetivt inställd till att jag ska försöka äta? Nej.


(alla ni snälla som skriver stöttande kommentarer värmer mig, och jag blir lika förvånad att det finns så snälla människor som verkligen verkar bry sig varje gång. Ni är fler än en som fått mig att gråta och verkligen försöka!)


ni vill att jag ska söka hjälp?!



Svart till:
Anonym
Sök hjälp! Du är så jävla självisk, tänk på alla tjejer som läser det du skriver. När du skriver att du är tjock och väger typ ingenting. Jag som väger 53 får mig att känna mig tjock, tänk då dem som har ätstörningar. Du är på väg åt helt fel håll. Hoppas du vaknar upp ur din lilla värld innan det är försent!

H
Jag blir så jävla ledsen när jag läser igenom din blogg.. Varför? Som någon skrev i en annan komentar, har man under 18.5 i BMI är man underviktig. Det är så sorgligt.. Jag vill verkligen hjälpa dig, även fast jag inte känner dig överhuvudtaget. Du måste förstå att ingenting, absolut INGENTING kommer lösa sig bara för att du bantar ner dig. Jag vet att "du är vacker som du är" inte hjälper, men du borde verkligen fundera över det. Jag får ont i hjärtat av att läsa din blogg. Sök hjälp snälla du, du är en stark tjej. Kämpa emot det här!

(och alla ni andra som sägeråt mig att söka hjälp..)

Mitt svar:
Vet ni, jag har redan behandlats för ätstöringar en gång, för ca. ett år sedan. Och att bli behandlad var så mycket värre än att bara ha ätstörningar. Jag fick ett matchema som sa på mig precis vad och vilken tid jag skulle äta. Så även om klockan var åtta en lördagsmorogn var jag tvungen att gå upp och äta. Även om jag inte var hungrig igen sen vid tio var jag tvungen att äta fil och en fruk. Jag fick inte läggaupp min mat (lunch,middag) själv på tallriken och jag kunde varken sova eller äta borta pga. detta.

och inte nog med det, människorna som "behandlade" mig var rena idioter. Skulle vi beställa tid en fredagseftermiddag då jag inte kunde, och utalade mig om det tittade dom på mig med en blick som sa "vart fick du luft ifrån" för att sedan fräsa (inför mina föräldrar) att det minsan inte spelade någon roll, för det var ändå inte mig utan mina föräldrar dom pratade med, jag skulle bara rätta mig efter vad som sades.


Så nej, även om jag skulle drabbas av ätstörningar igen, så skulle jag aldrig någonsin mer låta nårgon (varken från SCÄ där jag "behandlades" eller någon annan klinik) försöka hjälpa mig. Aldrig.


moí

Många frågar om jag kan lägga in bilder och så på mig.
Det ska jag fixa, kanske inte idag, men någon gång under veckan kanske. Det känns jobbigt att behöva visa upp det jag skäms över mest av allt. men jag ska göra ett försök att ta lite bilder.


Svar till josse

             jossse om piller:
asså vadå? blir man mindre hungrig av att ta ipren lr ?...låter rätt sjukt.....haaha men om d funkar vore d ju finnemang.......:)


mitt svar: nej, man blir inte ett dugg mindre hungrig, men jag mår phsykiskt bättre om jag sväljer ett piller, spelar ingen roll vilken sort. och ni behöver inte talaom det för mig. jag vet redan att det är sjukt.

Läsarfråga

Fråga:
hej, hur lång är du? :) take care!


Mitt svar:
Hej! är ganska prick 170 cm :) I will ;)

Fråga

Kommentar:
Hej! Du när du räknar kcal, räknar du bort träningen om du tränat? Lite nyfiken bara :) Stay strong!
(läs hennes underbara blogg här!)

Svar: Nej det gör jag inte. Jag ser på kcal som man äter och kcal som man förbränner på två helt olika sätt. De kcal som jag äter, är dom som kommer in i min kropp, och sånna vill jag har så få av som möjligt! Så även om jag skulle äta 1000 kcal (usch, skulle aldrig stoppai mig så mycket, men som exempel), och träna bort 1100 kcal så har jag fortfarande ÄTIT 1000 stycken. De kcal som kroppen gör av med ser jag mer som en.. bonus till mig själv? :)

RSS 2.0