självironi

jag har ingen aning om vem du är, men jag tycker inte om dig. Jag känner avsmak så stark att jag skulle kunna spy. dina feta lår och tjocka kinder skrämmer mig. gör mig rädd för att bli som du. stor, fet. men jag vet att jag inte ska säga så himlans mycket, för jag är nästan lika stor som du. lika feta lår, lika tocka kinder. lika äcklig helt enkelt. men ändå är det skillnad på oss två. du, till skillnad från mig kämpar du inte mot ett liv i perfektion. ett lyckligt liv. ett liv som smal. nej, du ser ut som en såndär person som äter äter och äter. som planerar sitt dagliga shema efter när du ska äta. usch. det är så sorjligt alltihop. du är sorjlig för att du tror att du kan vara lycklig, även om du är tjock. jag är sorjlig för att jag tror att jag en vacker dag kommer bli smal. hahaha, nej det är bara att inse. mitt liv är ett ända stort skämt!

men mata inte modellerna, bespar dig den energin och mata barnen i afrika istället. om du så gärna vill att alla ska äta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0