Jag är rädd. Mitt minne är borta. I helgen när jag vaknade frågade min kompis vad vägen som ligger bredvid vägen jag bor på heter och det stod helt still. Jag visste vilken bokstav den började på, det var allt. Det var så himlans läskigt, eftersom att jag har bott här hela mitt liv, och vetat den gatans namn sen ca. 4 års ålder.

Några dagar senare skulle jag baka, och när jag sedan skulle ställa tillbaka sockret visste jag inte vart det skulle vara. Det slutade med att jag stoppade det i brödlådan. Hallå? Vem har socker och bröd tillsammans? Så himla läskigt!

Jag har även börjat få små "black outer", typ. Första gången i söndags, när jag skulle gå över gatan. Helt plötsligt blev allt suddigt och det kändes som om mitt huvud var fyllt med luft. Det läskigaste av allt var att jag "såg" mig själv. Jag gick där och lyssnade på musik brevid min kropp. Det tog säkert bara några sekunder, för när jag "vaknade" var jag fortfarande kvar på gatan, men ändå. Antagligen de längsta sekundrna i mitt liv.

jag fattar ingenting. Varför blir det såhär? Jag tror ärligt talat att jag har fått canser, kanske en tumör i hjärnan. Ska prata med mamma sen tror jag..